Michael Burry varnar igen - ser tecken på en ny bubbla

Han såg vad ingen annan såg, läkaren som blev hedgefondchef, pessimisten som blev profet. Michael Burry blev legendarisk när han förutsåg finanskrisen 2008 och tjänade miljarder på att gå emot hela marknaden. Nu talar han igen, och det han säger får investerare att rysa: “Sometimes, the only winning move is not to play.”

En profet återvänder

Efter två års tystnad har Burry återvänt till sociala medier. Han skriver kort, men orden bär tyngd. Tonfallet är bekant - varningen, ironin, det stilla konstaterandet att marknaden ännu en gång tappat greppet. Hans tweet kommer mitt i en av de mest upphaussade perioderna på över ett decennium. Artificiell intelligens har blivit den nya tron, och börsen dess kyrka. Investerare flockas kring AI-bolag, fonder döps om, och varenda kvartalsrapport läses som en trosbekännelse - nämns “AI” i första stycket, stiger aktien.

Men någonstans där, mitt i euforin, hörs en annan ton. En man som redan en gång sett bubblan växa och vet hur den spricker. När Burry återvände till X (tidigare Twitter) gjorde han det under ett nytt namn: “Cassandra Unchained.” Namnet är ingen slump. I den grekiska mytologin kunde Kassandra se framtiden, men ingen trodde på henne. Burry ser sig själv på samma sätt, klar i blicken men dömd att bli ignorerad. 2005 skrattade bankerna åt hans mörka syn på bostadsmarknaden, två år senare stod världsekonomin i ruiner och Burry blev symbolen för den som vågar se risk när alla andra ser möjlighet.

AI-febern och marknadens blinda tro

När investerare pratar om AI idag låter det som början på en ny ekonomisk era. Nvidia, Microsoft, Meta och andra techjättar värderas till nivåer som saknar motstycke, Nvidia ensam värderas nu till över 5 000 miljarder dollar - mer än hela Tysklands BNP. Burry ser något annat: ett återtåg av samma psykologi som präglade 1999, 2007 och 2021. Då hette det dotcom, sedan subprime, därefter krypto och meme stocks. Nu heter det AI.

Tekniken må vara ny, men känslan är densamma. Det börjar med innovation, fortsätter med masspsykos och slutar med tystnad. Bakom de glänsande rubrikerna döljer sig något mer oroande. De enorma AI-satsningarna drivs allt oftare av lån. Meta bygger sina nya datacenter med över 30 miljarder dollar i finansiering, placerade i särskilda bolag för att hålla skulden utanför balansräkningen. Liknande upplägg sprider sig snabbt bland de stora techbolagen.

Det påminner om något Burry redan varnat för - när tillväxt inte längre kommer från vinster utan från billiga pengar, tappar marknaden fotfästet. AI-boomen har blivit dubbelsidig, tekniken utvecklas på riktigt, men värderingarna har börjat leva sitt eget liv. Varje bubbla har sin berättelse. På 90-talet hette den internet, på 00-talet bostadsmarknaden, nu heter den artificiell intelligens. Gemensamt för alla? Tron på att världen har förändrats för alltid, att gamla regler inte längre gäller, att vinster, risker och kassaflöden inte behöver hänga ihop - eftersom framtiden ändå kommer att lösa allt.

När risk känns trygg

I varje cykel flyttas gränsen för vad som känns rimligt. Först blir investeringar i framtidstekniker rationella, sedan nödvändiga, och till slut reflexmässiga. Ingen vill stå utanför, alla vill vara med. När risk börjar kännas tryggt har man redan lämnat verkligheten. Burry påminner om att de största krascherna inte föds ur rädsla, utan ur övermod. Den här gången handlar det inte om bostäder eller kryptovalutor, den här gången handlar det om framtidstro och skulder.

AI-satsningar kräver enorma resurser - energi, chip, datacenter och programvara. Det finansieras genom lån, obligationer och komplexa strukturer som placerar skulden någon annanstans än där den hör hemma. Burry ser parallellen: 2007 gömdes bostadsrisker i derivat, 2025 göms teknikrisker i nya finansieringsmodeller. Historien rimmar, även om den inte upprepar sig.

Effekten för svenska sparare

För svenska investerare kan Burry kännas avlägsen, men effekterna når hit. Våra största globalfonder är i praktiken amerikanska teknikfonder i ny kostym, upp till 75 procent av innehaven består av bolag som Nvidia, Microsoft, Apple och Meta. Om AI-marknaden tappar fart syns det direkt i svenskarnas sparande. Ditt pensionskapital, ditt månadssparande, till och med ditt indexfondskonto påverkas. Det betyder inte att du ska sälja allt, men det betyder att du ska veta vad du äger.

Så hur ska man tänka nu? Sprid risken på riktigt. Globalfonder låter breda, men är ofta smala, komplettera med Europa, Asien och Sverige för att minska beroendet av fem amerikanska jättar. Satsa på bolag som står stadigt, som faktiskt tjänar pengar, inte bara berättelser. De som klarar att växa även när marknaden skakar. Försök inte tajma marknaden, det slutar nästan alltid fel. Månadssparande och tålamod slår snabba drag. Och framför allt - var vaksam på berättelser. När alla pratar om samma framtid - AI, hållbarhet eller “den nya ekonomin” - då är det ofta redan inprisat.

En varning värd att lyssna på

Det är lätt att avfärda Burry som en ständig pessimist. Han har haft fel förut, och han har haft rätt, men historien visar att hans oro sällan är tom. Hans tweet är kanske inte en profetia om en krasch imorgon, utan en påminnelse om hur snabbt optimism kan bli självbedrägeri, hur marknaden gång på gång överskattar sig själv, och hur tystnaden efteråt alltid låter likadan. Ingen vet när en bubbla spricker, men vi vet hur det känns precis innan - när varje nyhet är god, varje nedgång en köpsignal, varje tvivel ett tillfälle att “gå in tyngre.”

Michael Burry känner igen den känslan, det var den han såg 2006, och det är den han ser nu. Och kanske är det därför hans ord träffar så hårt: “Sometimes, the only winning move is not to play.”