USA:s skuldberg – Supermakten som lever som ett tillväxtland med kreditkort

Under lång tid har USA levt på ett ekonomiskt undantagstillstånd. Inget annat land i världen kan köra med två underskott samtidigt – och ändå låna billigt, få förtroende på marknaden och ha investerare som köar för att köpa statspapper. Men det exceptionella börjar naggas i kanten.

Just nu befinner sig USA i ett läge där siffrorna skaver mot verkligheten:

• Budgetunderskottet ligger på över 6,5 % av BNP – i ett konjunkturläge som inte borde kräva krispolitik.
• Handelsbalansen visar fortsatt minus
• Samtidigt har landets statsskuld passerat 34 biljoner dollar, och räntekostnaderna har blivit den största enskilda utgiftsposten i statsbudgeten.

Det här är siffror som normalt förknippas med instabila tillväxtländer. Skillnaden? USA har dollarn.

Det ”exorbitanta privilegiet”

USA:s superkraft är inte bara militär eller teknologisk – det är monetär. Man har världens reservvaluta. Cirka 60 % av alla globala valutareserver hålls i dollar. Det gör att efterfrågan på amerikanska tillgångar är kroniskt hög – oavsett om USA går med förlust.

Resultatet:

1. Man kan låna på extremt fördelaktiga villkor.
2. Lånen återfinansieras enkelt.
3. Dollarn förblir stark – även när ekonomin svajar.

Det är detta man kallar exorbitant privilege – ett uttryck myntat av franske finansministern Valéry Giscard d’Estaing redan på 1960-talet. Han menade att USA kunde "skapa ett underskott utan tårar", eftersom världen snällt betalade notan genom att köpa dollartillgångar.

Men – privilegier bygger på förtroende

Det som håller uppe systemet är förtroendet för USA:s politiska och ekonomiska stabilitet. Och det är där de verkliga sprickorna nu börjar synas.

1. Återkommande drama kring skuldtaket.
2. Offentliga finanser som ser allt mer ohanterliga ut.
3. Ett politiskt klimat där långsiktig ansvarstagande policy är lika sällsynt som tvåpartisamarbete.

Det får konsekvenser:

• Kreditvärderingsinstitut har börjat sänka USA:s betyg.
• Kina, Ryssland och flera tillväxtländer har börjat minska sin dollarexponering.
• Räntorna på amerikanska statsobligationer har stigit – inte bara på grund av inflation, utan också som en riskpremie.

Vad kan man lära sig som privatperson?

Det här är inte bara geopolitisk dramatik på hög nivå. Det är också en ögonöppnare för dig som investerar, sparar och planerar för framtiden.

1. Inget system är evigt – inte ens det amerikanska. Diversifiering är inte ett buzzword, det är ett fundament.
2. Räntor är inte längre "låga by default" – räntekostnaden är tillbaka som en reell riskfaktor.
3. Stabila statsobligationer är inte riskfria – de är bara mindre riskfyllda. Till och med USA kan bli dyrare att låna till.

Konsekvenserna för din portfölj

Du kanske sitter på USA-fonder, globala index, techaktier. Du kanske har bolån som pressas upp av globala ränterörelser. Eller pensionsspar i fonder som påverkas av dollarns status.

Då är det här inte en nyhet från ett annat land. Det är en väckarklocka på ditt nattduksbord.

Vad du kan göra

📌 Se över din fördelning mellan USA och andra regioner. Många svenska sparare är kraftigt överexponerade mot USA – särskilt genom globalfonder där USA kan stå för 60–70 %.

📌 Ta höjd för högre räntor längre. Glöm "tillfälligt högt ränteläge". Historiskt är det här mer normalt än vad 2010-talet var.

📌 Bygg en plan som inte bygger på antaganden. Det är lätt att tänka "börsen återhämtar sig alltid". Men hur snabbt, hur mycket och i vilken valuta?

Slutsats: Det här är inte panik – men det är på riktigt

USA är inte på väg att kollapsa. Dollarn är inte död. Men vi går mot en ny fas – där det som varit sant i 30–40 år kanske inte längre gäller.

• Låg ränta? Inte givet.
• Billigt att låna? Inte säkert.
• USA = tryggt? Inte alltid.

👉 Vill du ha hjälp att förstå vad det här betyder för just dig?

Klicka här för att bli matchad med en rådgivare som kan hjälpa dig tolka världen – och omsätta det i en strategi som håller.