Dollarfallet: När börsuppgången försvinner i växelkursen - så skyddar du ditt sparande

En grön börs - men röda siffror i sparportföljen

Börserna i USA har återhämtat sig kraftigt efter vårens handelschock. Techjättar som Apple, Microsoft och Nvidia har levererat rapporter som överträffat förväntningarna, och globalfonderna har återigen blivit spararnas favorit. Bara i augusti såg Fondbolagens förening nettoinflöden på över 11 miljarder kronor i globala aktiefonder.

Ändå sitter många svenska sparare med minusresultat på kontot. Anledningen är inte bolagen, utan valutan. Dollarn har försvagats med över 15 procent sedan årsskiftet och kostar nu kring 9,30 kronor, den lägsta nivån på tre år.

Resultatet blir att en globalfonds börsuppgång på 10 procent kan förvandlas till ett tapp i kronor. Det är ett tydligt exempel på hur valutarisk kan slå undan benen för ett i övrigt välfungerande sparande.

Från styrkeposition till fall: dollarns resa

För att förstå dagens situation måste vi se tillbaka. Under 2022 var dollarn starkare än på decennier. Kombinationen av stigande amerikanska räntor, oro kring Europas energikris och kriget i Ukraina gjorde att investerare flydde till “safe haven”-valutan. Då låg dollarn som högst kring 11,30 kronor.

Sedan dess har trenden vänt. När Europa stabiliserats, Sverige lyckats bromsa inflationen och den amerikanska ekonomin börjat tappa fart har dollarn sakta tappat mark. Den nuvarande nedgången påminner om tidigare cykler, bland annat 2015-2017, när kronan stärktes mot dollarn efter flera års nedgång.

Valutamarknader rör sig i långa vågor - och just nu är vi mitt i en kraftig korrigering.

Varför faller dollarn?

Bankernas strateger är förhållandevis eniga om de stora drivkrafterna:

• Räntesänkningar i USA: Federal Reserve väntas inleda en räntesänkningscykel under hösten. Lägre ränta gör dollartillgångar mindre attraktiva för internationella investerare.
• En stark svensk krona: Sverige sticker ut i Europa. Med stabila statsfinanser och högre förtroende har kronan blivit ett alternativ för investerare som söker säkerhet.
• Politisk osäkerhet i USA: Handelstullar, migrationspolitik och debatter om centralbankens oberoende skapar oro.
• Ekonomisk avmattning: USA lämnar en högkonjunktur bakom sig. Arbetsmarknaden svalnar och tillväxten bromsar, vilket dämpar dollarns attraktionskraft.

De flesta banker räknar med att dollarn fortsätter nedåt:

• SEB: 8,97 kr vid årsskiftet
• Nordea: 9,08 kr
• Swedbank: 9,17 kr
• Handelsbanken: 9,21 kr

I förlängningen talas det om en nivå kring 8,50 kronor - samma som 2021.

Konsekvenser för sparare

För svenska sparare blir effekten påtaglig.

1. Globalfonder - dollarexponering i förklädnad: En globalfond låter som en bred exponering mot hela världen, men i praktiken består 70-75 procent av innehaven av amerikanska bolag. Det betyder att du indirekt sitter tungt i dollar, även om du aldrig köpt en enda USA-fond. När dollarn faller 10-15 procent kan hela årets avkastning utraderas.
2. USA-fonder - dubbelt upp på valutarisk: Om du dessutom äger rena USA-fonder ovanpå din globalfond kan du vara överexponerad mot den svaga dollarn.
3. Pensionssparande - långsiktig effekt: För den som pensionssparar tungt i globalfonder kan en svag dollar på kort sikt innebära urholkning av värdet. Även om bolagens vinster ökar kommer valutakursen att avgöra hur mycket som faktiskt syns på kontot.
4. Direkta aktieinnehav: Direktägda aktier i USA påverkas förstås på samma sätt. Ett bolag som stiger 20 procent i dollar kan ge nära noll i kronor, beroende på valutakursen.

Företagens verklighet

Det är inte bara privatpersoner som påverkas. För svenska företag är valutaförändringar en direkt lönsamhetsfråga:

• Exportbolag drabbas när intäkter i dollar blir mindre värda i kronor. Ett företag som säljer för 10 miljoner USD och tidigare växlade hem 100 miljoner kr får nu bara runt 93 miljoner. Det kan vara skillnaden mellan vinst och förlust.
• Importbolag gynnas tvärtom. Råvaror, maskiner och komponenter från USA blir billigare i kronor.
• Hedging blir avgörande. Valutasäkringar kan verka som en försäkring - ibland dyr i goda tider, men ovärderlig när kursen går åt fel håll.

Två möjliga scenarier framåt

Valutamarknaden är notoriskt svår att förutspå, men vi kan måla upp två tänkbara utvecklingar:

1. Dollarn fortsätter falla Om Fed sänker räntan mer aggressivt än väntat kan dollarn fortsätta ned mot 8,50. Då riskerar svenska sparare ytterligare urholkad avkastning i globalfonder. Exportbolag pressas ytterligare, medan importbolag gynnas.
2. Dollarn studsar tillbaka Om inflationen i USA biter sig fast och Fed tvingas bromsa sänkningarna kan dollarn återhämta sig. Då blir effekten motsatt - globalfonder stärks, men importbolag tappar fördelen.

I båda fallen gäller det att inte vara låst vid ett scenario, utan bygga en portfölj som klarar båda riktningarna.

Vad kan sparare göra?

Här är några konkreta råd för privatpersoner:

• Månadsspara regelbundet. Låt inte valutans kortsiktiga svängningar avgöra när du investerar.
• Diversifiera brett. En globalfond kan vara en bra bas, men komplettera gärna med Sverigefond, Europafond eller tillväxtmarknader för att minska dollarexponeringen.
• Se över USA-andelen. Har du både globalfond och USA-fond kan du sitta med dubbelt så hög exponering som du tror.
• Tänk långsiktigt. Valutor rör sig i cykler. På sikt är bolagens vinster viktigare än växelkursens korta kast.

Börsen slår valutan på lång sikt

2025 visar tydligt att det inte räcker att följa börsen. Valutakursen kan vara den osynliga faktor som avgör om du får plus eller minus i sparportföljen.

På sikt brukar bolagens vinster väga tyngre än valutan. Men vägen dit kan bli skakig. Den som har en tydlig strategi, spridning i portföljen och professionell rådgivning har störst chans att inte bara stå emot valutavågorna - utan också använda dem till sin fördel.